Flera kurser under senaste året på Handelshögskolan har diskuterat diverse affärsmodeller och framförallt kopplingen till mobila tjänster. Det är väldigt svårt att få folk att betala och Apple har kommit förbi många av dessa hinder med hjälp av App Store. Enkelheten, inte behöva ange betalningsinformation varje gång, allt samlat på en plats och möjligheten för utvecklare att fokusera på göra programmen istället för att fokusera på hur det ska lyckas få in några pengar har bidragit till denna framgång.
När det gäller App Store så finns det flera olika affärsmodeller och de flesta känner till dem:
- Gratisprogram
- Betalprogram
- Reklamfinansierade
- Donations eller micropayment finansierade
- ”Brandade” program som iPint och Carlings
En vanlig trend är att använda sig av en freemium. En grattis eller lite version som innehåller den grundläggande funktionaliteten av programmet eller tjänsten. Utöver det erbjuds en betalande version med extra funktioner, fler banor, mer innehåll eller utökat lagringsutrymme. Flickr använder sig av detta. Gmail erbjuder extra utrymme för betalande kunder. Tidigare nämnde Dropbox tar betalt för de användarna som behöver 50GB. iPhoneutvecklarna har använt sig av detta ett bra tag. Illusions Labs har erbjudit Labyrinth till exempel.
Detta följer Chris Andersons ”freeconomics” som påstår att digitala produkter kan vara gratis eftersom marginalkostnaden är noll. Tanken är att 99% av användarna nöjer sig med gratisversionen, men det är den resterande procenten som får verksamheten att gå runt. Jämförelsen med mer traditionell försäljning är att säljaren ger bort 1% som prover och marknadsföring för att sälja resterande 99%.
Freemiumdiskussioner började med King Gilette som gav bort eller sålde miljontals rakhyvlar extremt billigt till armén, banker och bundlade de tillsammans med tuggummi, kaffe och marshmallows. Genom att ge bort alla rakhyvlar så skapade han en stor efterfrågan på rakbladen där han också kunde tjäna pengar. Konceptet används flitigt och du ser det när du får en gratis telefon när du binder dig till din mobiloperatör eller försäljningen av bläckpatroner till din skrivare. Då har det dock handlat om cross-subsidies, du får en produkt gratis eller billigt med hopp att de ska tjäna pengar på den andra. Skillnaden nu är att digital produkter och tjänster har en väldigt låg marginalkostnad, vilket gör det fullt möjligt att erbjuda de gratis. Bandbredd (youtube) är redan i princip gratis och lagring har också nått samma nivå. Yahoo gick förra året ut med att deras epostkanvändare skulle få obegränsat med utrymme.
Det har dykt upp en hel del program som sålts billigt och resulterat i stora intäkter för utvecklaren. iFart kostar $0.99 och på juldagen såldes det 39 000 exemplar. Detta gav Joel Comm närmare 250 000kr i intäkter från en dag. Det är inte lika vanligt med dyrare program som lyckats lika bra och därför var det kul att läsa om MLBs baseballprogram som kostar 75kr och redan sålt 130 000 ex. Användarna är extremt nöjda, det stärker ligans varumärke och de har redan fått in över en miljon dollar från försäljningen av programmet.
Om du har några minuter över så kan jag starkt rekommendera att läsa Chris Andersons artikel ”Free! Why $0.00 is the future of business” från förra året.